Stickad stol

Äntligen är min stickade stol klar. Egentligen är det väl snarare en instickad stol. Det tog bara två år att få den klar. Själva stickningen gick rätt fort, men monteringen kom helt av sig. Idag tog jag tag i saken.

Det var ju bara två bakben kvar att täcka och arbetet var inte så svårt. Det svåra var att komma igång igen. Nån har sagt att 90% av arbetet är att starta, 10% är själva jobbet. I det här fallet stämmer det väldigt väl.

Idén fick jag för ett par år sedan. Instickade stuprör och räcken har man ju sett på bilder tidigare. Så var jag på en utställning på Vandalorum där det fanns en instickad cykel. Samtidigt fanns det på nätet en uppmaning att göra något av en pinnstol. Det var då jag fick denna idé.

Stolen står vid mitt skrivbord. Jag sitter på den just nu medan jag skriver. Därför har jag gjort en dyna till den så att den ska bli lite skönare att sitta på. Den har också fått ett stickat fodral. Garnet kommer från min samling av restgarner. Många av nyanserna har jag själv växtfärgat för längesen. Det känns jättebra att äntligen bli färdig med detta projekt.

UFO- arbete

Garnkorgen på grönbete

Igår tog jag äntligen tag i ett gammalt UFO. jag började på det förra våren och hade nog hoppats bli klar med det under förra sommaren, men så blev det inte. Det kom annat emellan bland annat en bruten arm.

Projektet går ut på att sticka in en pinnstol, som jag har vid mitt skrivbord. Det blir ganska många små delar för jag stickar en bit för varje pinne. Alla delarna till ryggstödet och sitsen var klara, men alla var inte monterade. Nu har jag börjat sy fast dem och äntligen anar man resultatet.

Samtidigt har jag börjat sticka på resterande delar. Det ska bli en dyna på sitsen. den stickar jag på rundsticka. Sen har jag underredet kvar.

Garnet som jag använder är tvåtrådigt ullgarn, det mesta växtfärgat från mitt förråd. Några blå, lila och gröna nystan är väl inte växtfärgade, men de andra är det. En del har jag gjort på 70-talet nån gång. De andra har min svärmor färgat. Efter svärmors död fick jag flera kassar med garn av svärfar. En del har jag fortfarande inte nystat upp än.

Det har gått hyfsat bra att sticka, bara lite värk i armen efter en stund. Jag har inte stickat så länge varje gång.  Förhoppningsvis kan stolen bli klar den här sommaren i alla fall. Då får det väl bli en liten bild här.

Pinnstol får stickad kofta

 För ett tag sedan hittade jag en blogg som handlade om en pinnstolsutmaning. Man skulle göra något av en pinnstol. Det lät spännande tyckte jag. Genast såg jag min pinnstol framför mig, den som jag sitter på vid skrivbordet. Den skulle verkligen behöva pimpas. Den passar inte riktigt in i miljön.

 Jag såg framför mig hur jag skulle klä in den i stickat. Garnet skulle förstås vara mitt gamla växtfärgade i allsköns olika färger. Sagt och gjort. Jag plockade fram stickor och garn. Först stickade jag ryggpinnarnas fodral. Sedan överliggaren och sitsen.  Så långt har jag kommit i stickningen.

 Idag plockade jag fram alla delar och började klä på stolen. Jag började med sitsens klädsel. Den stickade jag faktiskt figurformad. Jag ritade av sitsens kurvor på ett tidningspapper och klippte ut det. Sen stickade jag efter det. För att få stadga sydde jag fast den stickade delen på ett tyg klippt efter samma mönster. Runtom plockade jag upp maskor och stickade sedan kanten smalrandig på rundsticka. Jag minskade antalet maskor något varv innan avmaskningen. Det var lite tajt att få sitsen över ryggstödet. Det hade jag inte tänkt på, men det gick. Som tur är kan man sträcka stickade alster ganska mycket. Jag sydde ihop sitsen mellan pinnarna. Sedan sträckte jag kanten och häftade fast den på undersidan med häftpistol.

Sedan började jag klä in ryggpinnarna, men jag hann bara göra två innan jag måste åka iväg på andra äventyr.  Fler bilder och rapporter kommer när jag hunnit lite längre. Jag ska sticka underredet också, benen och alla stagen. Dessutom ska det bli en lös dyna. Det känns kul att ha kommit en bit på väg i alla fall. Stolen ska väl kunna bli färdig tills höstterminen börjar. Då kan det vara skönt med något varmt under rumpan när jag sitter vid datorn och bloggar.

Retropall

När jag var liten fick jag en rödmålad pall av mamma och pappa. Jag tror att den såldes på juniorernas auktion. På den tiden slöjdade tonåringarna och sålde sina alster på auktion. När jag var tonåring sydde vi och gjorde piassavakvastar.

Min pall har följt med mig överallt. Den var med mig åren jag bodde i Österrike på 70-talet. Den följde med hem igen till Jönköping, Värnamo och sedan Forsheda. När vi flyttade ut till Rannäs för snart 19 år sedan fick den sig en törn i flytten. Ena "benet" lossnade och vek sig. En lite flisa lossnade också. Vi har försökt laga den flera gånger med blandat resultat. Nu har den varit undanställd i flera år. Jag hittade den för några veckor sedan och tog fram den. Alla minnen kom tillbaka. Igår kom maken med den. Han hade lagat den med ett riktigt superlim så nu hoppas vi att den ska hålla. Jag tänker inte hoppa på den. Den ska mest få stå på hedersplatsen och vara vacker.

Pallen är röd med gröna ben. På ovansidan finns tussilago och fjärilar. De är målade av tant Göta. Hon bodde hemma i min hemby Kolvarp. Hon lever fortfarande men bor på ett äldreboende i Rydaholm. Jag kommer ihåg tant Göta som en härlig människa. Hon är konstnärlig och målade i olja. Hon vävde och höll vävkurser. Jag gick en för henne i mitten på 80-talet. Hon var intresserad av växter och hade en fantastisk trädgård. Jag kommer speciellt ihåg när vi var hemma hos henne och stöpte ljus. Det var säkert vid den här tiden på året.

Tant Göta hade också så roliga namn och uttryck för saker. I min trädgård har jag en växt som jag tror kallas Jätterams. Den kommer ursprungligen från henne. Min mamma fick en planta av henne. Den förökade sig så att jag kunde få en planta av mamma. Nu har den förökat sig här hos mig. Jag har den på flera ställen i trädgården. Tant Göta hade förstås ett annat namn på den. Hon kallade den för Kopattar. Om man ser den blomma, kan man mycket väl förstå varför.

"Kopattar"/Jätterams

Det är roligt med saker som har en historia. Provinens tror jag att de säger på Antikrundan. Jag undrar vad de skulle säga om min pall.