Min pall har följt med mig överallt. Den var med mig åren jag bodde i Österrike på 70-talet. Den följde med hem igen till Jönköping, Värnamo och sedan Forsheda. När vi flyttade ut till Rannäs för snart 19 år sedan fick den sig en törn i flytten. Ena "benet" lossnade och vek sig. En lite flisa lossnade också. Vi har försökt laga den flera gånger med blandat resultat. Nu har den varit undanställd i flera år. Jag hittade den för några veckor sedan och tog fram den. Alla minnen kom tillbaka. Igår kom maken med den. Han hade lagat den med ett riktigt superlim så nu hoppas vi att den ska hålla. Jag tänker inte hoppa på den. Den ska mest få stå på hedersplatsen och vara vacker.
Pallen är röd med gröna ben. På ovansidan finns tussilago och fjärilar. De är målade av tant Göta. Hon bodde hemma i min hemby Kolvarp. Hon lever fortfarande men bor på ett äldreboende i Rydaholm. Jag kommer ihåg tant Göta som en härlig människa. Hon är konstnärlig och målade i olja. Hon vävde och höll vävkurser. Jag gick en för henne i mitten på 80-talet. Hon var intresserad av växter och hade en fantastisk trädgård. Jag kommer speciellt ihåg när vi var hemma hos henne och stöpte ljus. Det var säkert vid den här tiden på året.
Tant Göta hade också så roliga namn och uttryck för saker. I min trädgård har jag en växt som jag tror kallas Jätterams. Den kommer ursprungligen från henne. Min mamma fick en planta av henne. Den förökade sig så att jag kunde få en planta av mamma. Nu har den förökat sig här hos mig. Jag har den på flera ställen i trädgården. Tant Göta hade förstås ett annat namn på den. Hon kallade den för Kopattar. Om man ser den blomma, kan man mycket väl förstå varför.
"Kopattar"/Jätterams |
Vilken fin pall och vilket häftigt namn på en blomma! En kollega hade med sig "101 ideer" till skolan idag och visade julkrubban. Bara väntar på att få sätta mig i soffan och ta fram virknålen...
SvaraRadera