Garnfrossa i Borås

Nu är jag hemma igen efter en härlig tripp till Borås. Jag hade ju sett att andra bloggare tänkt åka till syfestivalen i Borås. Själv har jag varit sjuk och trodde kanske inte att jag skulle orka även om jag gärna ville. Jag tänkte fråga en kollega om hon ville följa med, men när jag kom tillbaka till jobbet var det hennes tur att stanna kvar i sängen några dagar. Maken skulle vara borta hela dagen så idag på förmiddagen bestämde jag mig. Jag sa till mig själv: "Det tar bara en timme till Borås. Jag åker på egen hand. Det blir ett roligt äventyr. Det kan jag behöva."

Garn, garn, garn.... garnfrossa

Visst blev det en härlig dag. Även om det heter syfestival så handlade det inte bara om tyger och symaskiner. Jag får erkänna att jag hoppade över de montrarna, speciellt symaskinerna. Min fungerar till det jag använder den. Det fanns också många pärlmontrar. De var lite intressantare Jag hittade ändhylsor som jag tror kan passa mina kumihimoband. De har inte kommit till användning än. Jag tänkte försöka göra något halsband när andan faller på. De intressantaste utställarna var förstås de som hade garner till försäljning. De var många och det fanns alldeles för många villhagarner i de mest fantasiska färger och material.

Mina festivalfynd

Mitt första fynd hittade jag hos KarMa, en härva Vålbergsgarn i samma färg som jag stickar min kofta i. Jag tror nämligen att det andra garnet inte kommer att räcka till fullängdsärmar. Nu har jag försäkrat mig om att jag har garn så det räcker. Dessutom fick jag bäte kläm på vad färgerna heter. Det var det gröna och lila garnet som heter Ljung. Det andra som jag köpte tidigare heter förmodligen Akleja. Det fanns en härva i min favoritfärg, Havsturkos. Ångrar nästan att jag inte köpte den, men en härva räcker inte så långt. jag hörde också att spinnmaskinen hos Wåhlstedts är trasig så det kommer inget mer förrän den är lagad. Jag kan i alla fall avsluta min uppifrånochnerkofta nu.

Nästa fynd blev ett grönt lingarn som ska bli en lång smal scarf med hålmönster. Jag fick mönstret också. Jag tittade länge på Opalgarnet och funderade på om jag skulle ge mig på att sticka strumpor. Det är evigheter sedan jag gjorde några strumpor sist. Maken vill gärna ha hemstickade strumpor i stövlarna. Ett nystan skulle räcka sa dem åtminstone till herrar med storlek 44. När jag sa att han hade 48-or, tyckte de att jag skulle ta två nystan så kunde vi får varsitt par både han och jag. Vi får väl se om det blir några strumpor. Jag lade beslag på två nystan i gröna toner i alla fall.

Det fanns många spännande garner i olika material. Det var mycket ull men också lin och silke. Extra spännande var bananfibrer och sjögräs. Jag inhandlade en härligt mjuk röd härva i merinoull blandat med sjögräs. Jag tror det ska bli en mindre sjal vad det lider. Några knappar fick också följa med hem. De ser ut som blommor i olika färger och ska användas till fler virkade armband.

Tant Kofta visar hur man stickar hitochditmössor

Härliga mössor av Tant Koftas modell

Det var väl allt jag handlade förutom en macka och kaffe. Efter fikat deltog jag i Tant Koftas workshop. Hon visade hur man stickar en hitochditmössa. Det var roligt att höra henne berätta och se hennes läckra mössor i olka färger och former. Jag ska absolut ge mig på att sticka en hitochditmössa någon gång. Man jag väntar lite så kommer det ett häfte med beskrivningen. Det är inte klart än. Hon testar fortfarande några olika idéer.

Efter några timmar i garnparadiset vände jag bilen hemåt igen. Jag var mycket nöjd dagen och men mina fynd så resan gick fort. När jag tittade ut genom vindrutan, upptäckte jag att hösten verkligen är här. Det är inte bara lönnarna som börjat få höstfärger. Alla björkar och aspar skiftade från grönt till gult. Ormbunkarna vid vägkanten hade fått en rostbrunt färg. Hösten är här på riktigt och den är som gjord för att krypa upp i soffan med en stickning.